Skäckerfjällen är ett av Sveriges mindre vandrade fjällområden. Det trots att området ligger så nära Åre. Att antalet vandrare är få i dessa fjäll tror jag beror på tre saker: den relativt tuffa terrängen, avsaknaden av andra vandrare vilket gör att du kan känna dig väldigt utlämnad som ny i fjällen och områdets nederbördsstatistik.
Den som ändå tar sig hit belönas med ensamhet, oerhört vackra dramatiska fjäll och smala U-dalar.
Vi som vandrade heter Eric Tornblad och min vän Andreas. Han är ambulanssjuksköterska och utrustad med ett fantastiskt lokalsinne. Det gör att vandringen med honom blir minst sagt trygg!
Vandringen gjordes i juli 2016
Information Skäckerfjällen
Resa till Skäckerfjällen. Bil, alternativt tåg till Järpen, buss till Kallsedet och sedan taxi via STF Kolåsen. Om du vandrar Anjan-Kolåsen finns det transport från Kolåsen tillbaka till Anjan genom STF Kolåsen.
Möjliga startpunkter. Anjan, Gråsjön, Kolåsen. Parkering finns på alla platser, bommen till Gråsjön är bara öppen i juli.
Leden. Leden är markerad med kryss nästan hela vägen från Anjan till Kolåsen.
Sevärdheter. Sockertoppen mfl, trånga u-dalar, ren, örn.
Fiske. Helt okej. Dock få tillåtna vatten. Fiskekort finns att köpa via Länsstyrelsen.
Karta. Lantmäteriets Z4 (Skäckerfjällen-Kall Fjällkarta)
Bästa tiden för vandring. Juli-september.
Svårighetsgrad
Du bör ha tidigare erfarenhet av vandring innan du ger dig in i Skäckerfjällen. Terrängen är bitvis både tuff och svår och det är svårt att få hjälp om du hamnar i nöd. Mobiltäckning saknas näst intill helt i området.
Dag 1 – ca 3 km
Första dagen tog vi oss inte långt då klockan redan var sent vid start. Vandringen började från Anjan i lätt regn (det var här och nu jag upptäckte att Goretex-membranet i mina skor inte längre höll tätt). Testade för första gången att använda paraply på fjällvandring, en succé! Vi hittade en platt och fin lägerplats vid en liten tjärn som visade sig innehålla några fina fiskar som blev både sen middag och frukost.
Dag 2 – ca 9 km
Lägerplats: I fjällbjörkskogen på sydsluttningen av Lill-Anjeskutan
Uppför, uppför, uppför. Leden slingrar sig genom myrar och över hällar och vi passerade en och annan sjö. Dimman hängde tung i luften vilket gjorde att sikten var minimal. Däremot märkte vi att med tät dimma så fokuserade vi mer på den nära omgivning, som vegetation, små vattenfall och naturens färger. På kvällen började det att blåsa upp så vi hade en del problem med att hitta en lägerplats som låg i något så när lä.
Lägerplats: Översta delen av Strydalen, en knapp kilometer nedom passet mellan Anjeskutan och Aahkantjahke
Dag 3 – ca 8 km
Efter ett kort men brant motlut så nådde vi högsta punkten i passet mellan Anjeskutan och Aahkantjahke. Dimman låg fortfarande som ett lock men när vi började nedfärden så började dimman att lätta! Dalen framför oss avslöjade sig bitvis och efter ännu en stund hade hela dalen öppnat sig, fantastiskt! Vi rundade Mannsjön östra ände på hög höjd och letade oss sedan fram till sjön Skeavravajja.
Lägerplats: invid utloppet från Skeavravaajja
Dag 4 – ca 15 km (dagstur)
Den fjärde dagen var vikt till topptursdag. För att slippa släpa på utrustning så hade vi kvar vårt läger ännu en natt. Under dagen besteg vi i följande ordning topparna Jorpetjahke 1181 möh, den på kartan namnlösa toppen, eller snarare fjällryggen, 922 öster om Jorpetjakhe och sist Opmedstjahke, 1199 möh. Att röra sig med lätt packning i fjällmiljö gör att du kan njuta mer av det som är omkring dig vilket vi verkligen gjorde under denna dagstur. Sikten under dagen var i princip helt fri, fantastiskt! Vissa passager under dagen var tuffa, bland annat nerfarten norrut från Jorpetjahke. Höjdpunkter under dagen var förutom topparna de enorma snöfälten kring Jorpetjakhe den vackra och dramatiska dalen norr om Jorpetjakhes fot och det underbara lunchstället i varm sol vid foten av fjällryggen 922 med fantastisk utsikt ner i Rutsdalen och fjällen norr över.
Dag 5 – ca 11 km
Enligt en gammal rapport från YR (vi hade ingen täckning vid sjön) skulle det börja regna frampå dagen. Därför satte vi fart tidigt denna näst sista dag. Målet var att hitta en lägerplats kring sjön Spaagkehkenjaevrie. Vägen dit gick via den markerade leden mellan Opmedstjahke och Sockertoppen. Till rastskyddet mellan dessa toppar var det mestadels nedför och enkel vandring. Efter en kort rast i det helt nybyggda rastskyddet fortsatte möttes vi av regnet. Paraply fram! Paraplyet sattes mot vinden och regnet vilket gjorde att regnjackan kunde vara öppen för maximal ventilation. Ett vinnande koncept!
Lägerplats: I norrändan på Spaagkehkenjaevrie
Dag 6 – ca 12 km
Från Sockertoppsdalen rör man sig ner över öppna landskap ända tills du möter Rutsälven. Här måste du vada. Vadet är varken svårt eller brett, åtminstone inte denna julidag. Vattenflödet är säkerligen betydligt större i juni då Skäckerfjällen ofta bjuder på snö långt fram på våren. Om man inte är hemskt förtjust i blötmyr så är sista sträckan från vadet till vägen som sen leder till Kolåsen rent ut sagt förjävlig! Vandringen är däremot inte så lång. Sista biten till Kolåsen på grusväg är en ren motorväg.
Sovplats: Jaktrummet på STF Kolåsen
Timelapse morgon
Mat vi åt under turen
Läs mer om Skäckerfjällen
Länsstyrelsen Jämtlands Län har en bra informationssida om Skäckerfjällen
Tack för info. Vi gick där förra året, till Mansjön från Anjan och tänkte gå till Strydalen ner tillbaka. Men pga regn vände vi tillbaka. Vi tänker åka upp nästa vecka igen och gå upp Strydalen mot rastskyddet vid Sockertoppen. Gick ni från Anjan till den leden? På vår karta är det bara vinterled. Vi planerar att gå från Valltjärnen där leden verkar börja. Parkera bilen där vid vägen.
Precis, vi gick vinterled om jag minns rätt.